kokokaka

I'm sick and tired. Kul sommar.

Seglingen var hur bra som helst. Det var fint väder och gott sällskap.
Sen bar det av till Gotland. Sol, glass och körkortsteori.
Direkt från Gotland till Hultsfred. Jobba, festa och se på massa bra konserter.

Hemma igen.. Sjuk. Regn. Och regn. Och jobb.
Kul. Nej, men imorgon ska jag vara frisk, och om jag inte är det ska jag gå till doktorn.
Sen ska jag dansa mig genom resten av sommaren, och se till att andra halvan blir minst lika bra som den första.

Så det så.

Hej någon, du som kanske läser denna lilla blogg som sällan uppdateras.

I fredags fick jag sommarlov, jag fyllde arton, jag var på Rio-Rio.  I fredags fixade vi med Picknickfestiavalen. Jag skrev mest skyltar och städade på Fritidsgården. Sen blev det plötsligt lördag. Det var dags för festival, och jag hade magkatarr. Men solen lyckades tränga fram genom regntäta moln, och inte en droppe landade på Apslätten och inte heller på vår publik. Publikrekordet slogs, och jag var lycklig.

I söndags var jag tvungen att flyttstäda ute på Öckerö. Med nästan kompletta föräldrapar städade vi snabbt och lätt ur lägenheten. Vi åt rester efter min 18-årsmiddag och pratade. Det var trevligt. När jag kom hem röstade jag för första gången i mitt liv. Sjukt. Jag vet inte alls om jag röstade rätt, men jag vet att jag inte röstade fel.

I måndags skulle vi åka till Åsa, Sebastian och jag. Jag blev tillsagd att sätta mig på kvart i två-pendeln, men jag skulle av någon anledning gå av vid Liseberg. Där stod vår blåa Toyota och var fylld med en familj, min familj. Jag blev kidnappad och skulle ta oss till valfritt café i stan, och jag valde Kringlan i Haga. Vi fikade och hade trevligt, och efter en timme eller två var det dags att gå tillbaka till bilen. Mina familjemedlemmar plockade ur varsin väska ur bilen, och gav mig en. Vi promenerade tillbaka mot caféet, men gick in på Hagabadet. Efter ett pass Pilates badade jag i relaxpoolen innan jag fick massage. Därefter åkte vi till en restaurant där vi träffade mina kusiner, och min kusin som fyllde 17. Vi åt och hade det bra. Det var en otrolig kidnappning, en perfekt början på sommarlovet och en födelsedagspresent jag inte kunnat ana...

Nu sitter jag i en röra av papper, kläder, skolböcker, presenter, necessärer och väskor... Jag borde packa upp, men vet inte om jag orkar. Det är skönast att sitta här i min prinsessäng och kika på internet.

Imorgon blir det utgång, på lördag blir det FÄST!

PUSS

Idag är det Lördag. Lördagar är rätt goa dagar. Speciellt när man inte måste upp och jobba (^^) och när solen sticker en i ögonen när man vaknar.. Kaffe är också rätt gott att dricka i lugn och ro läsandets GP (dock gårdagens..).

En annan sak som är ganska najs med att det är Lördag är att man slipper gå till skolan, och man slipper vara fast ute på Ö-ö. Och man vet att man slipper gå till skolan imorgon också, det vill säga man slipper att oroa sig. Typ. I alla fall, jag är helt ledig idag. Picknickmöte klockan tre ska bli roligt, det känns faktiskt gött att vara igång igen.

Nåväl, nu är klockan snart två och mor och jag har just varit och simmat och övningskört i staden. Det känns så himla bra att faktiskt kunna köra bil nu. Haha. Sen är jag väl inte direkt klar för körkortet. Men ändå. Solen skiner och det är najs. Värst vad allt var najs då. Det är egentligen ett ganska fult ord.

Jaja, nu ska jag gå ner och äta lunch, innan jag går över till systeryster och sjunger vargsången innan det blir  årets först "riktiga" Picknickmöte!

Take care.
Anna.

Oh sunny day. :)

Puss

Arbetet mailat och klart. Att man alltid ska börja med allting i så ogod tid. Varför inte bara börja i tid och slippa stressa? Jag inbillar mig att jag har tidsbrist. Kan man verkligen ha det? Kanske med allting man borde och vill göra.. men jag tror jag måste sluta tänka så. Körkortet kommer när tid finns, man får väl gå ut gymnasiet först då.. Och Göteborg, ja det står väl kvar när jag slutar också kan jag tänka.. Men då vill jag ju se världen,  inte Göteborg. Men det är ju det jag saknar. Vad gör jag här egentligen, på en öde ö? Ö-ö, Öckerö.

Stukat knä, och inte joggning, jag som vill. En träningscykel bakom ryggen. Huvudvärk och halsont. Varför klagar man egentligen? Jag vill lära mig att tänka. Tänka på ett sätt som får mig att låta bli att klaga. Tillstånd handlar det om. Det är kanske omöjligt att klaga om man tänker på något bra. Men känslan i magen, försvinner den? Att lägga ner tid på att skriva här, är det rätt prioritet? Vad ska man prioritera egenligen? Vad vill jag.. med mig och mitt liv egentligen?

Vad gör mig lycklig? Vad vill jag? Projektet är livslångt, och jag ska klara det.

/ Anna

jag har sedan länge ställt mig utanför den klunga människor som påstår att man kan sova för mycket.
jag tycker att om man nu fungerar normalt, så borde kroppen säga till när den har sovit klart? eller?
borde man inte vakna av sig själv när man sovit ut?

efter vissa råd och rön har jag nu fått höra att man faktiskt inte ska sova mer än kanske åtta timmar per natt.
stämmer det, eller stämmer det inte?

nu ska jag i alla fall sova. för jag är trött.

godnatt!

ps. vad har du gjort för bra idag? tänk efter och ge dig själv en kram. ds.

The enemies we create are the friends we made.

Huvudkonflikt. Budskap. Motiv. Karaktärer. Filmiska effekter. Och så vidare.
Jag vill inte skriva dig, jävla filmanalys!

Att mamma fyller 48 år idag känns trots allt ganska bra.
Det betyder att det åtminstone är detta år som lilla jag fyller myndig.

Annars är det mest jobbigt att hon fyller år, då hon envisas att fira med släkt och vänner.
Det är inte det jag inte tycker om släkten, utan det att just idag så orkar jag inte med folk.
Jag har ont i magen och vill bara lägga mig på sängen och sucka.

Dessutom har jag städat hela huset.. drygt sju timmar tog det mig, och huset är ännu inte rent.

Nu har gästerna kommit och jag har hoppat i klänningen.
Nu är det bara att klistra på leendet och gå ner..

Ha en fin lördagsafton och Alla hjärtans dag!

Anna

grattis flickan! eller damen kanske man ska säga nu..

hej.

jag sitter i stilla havet, fortfarande kvar i skolan. jag borde läsa om Le Quartier latin et la Sorbonne.
jag sitter hellre och tänker på framtiden - på lovet.
jag orkar inte riktigt skriva. men jag borde, för annars måste även denna sak skrivas upp på listan över skolsaker som jag borde göra under lovet.

borde.
jag saknar kravlöshet.
att vakna varje morgon, och att veta att man måste...
göra något.
åt sitt liv, åt någon annans liv.
val och mål.

träffa min vänner. sova, sova länge. fika, fika mycket. gosa. ta hand om mig själv.
lov. det är det jag vill ha, nu.

17 veckor kvar...

<3

Jag vill inte vara med.

Nu är jag här igen. Hemma. Hem nummer två. Förvirringen är åter så att säga. Jag vet inte, men det är svårt att veta vad som är hemma egentligen. Är det här eller i Götet?

Just nu sitter jag i alla fall i den blåa soffan igen. Det är ganska gött. Mina sambos är på fotboll och jag har just packat upp. Jag är trött. Snart ska jag gå in i duschen, tvätta mitt nyklippta, korta hår. Sen ska jag skära upp lite frukt och lägga mig i soffan igen och se på Sex and the City. Så sjukt att allt är så vanligt igen. Men bra.

Tack kära ni för en finfin lördagskväll!

Hjälp varandra att inte trilla ner i höstmörkret...

<3
Anna

Hej sverige.

Jag är glad att vara hemma igen.. Men som det så fint stod i ett sms jag fick igår: det känns som om man tänker tillbaka på en resa som aldrig hände. Det är så konstigt hur fort man anpassar sig, hur fort livet liksom slår en i bakhuvudet och påminner en om att man faktiskt inte kan fly verkligheten längre.

Även om det är sjukt att vara hemma igen, så känns det bra. Det känns bra att gå på Göteborgs gator. Det känns bra att kunna prata i mobiltelefonen utan att hela tiden kolla på displayen och kalkylera hur mycket pengar som runnit iväg. Det känns bra att träffa vänner. Det känns bra att inte sova ensam om natten.

Lööv.

2 oktober

Det blåser kalla vindar och regnet piskar mig i ögonen, någon minut senare skiner solen och värmer min kalla, blöta overall. Jag sitter trettio meter upp i luften och gungar.

Efter åtta timmar (minus tre fikapauser) kom jag ner på däck igen. Att hänga i en båtsmansstol och dingla med benen är bra mycket jobbigare än vad man kan tro. Speciellt när det blåser och det gäller att knipa med benen runt vajern, så att man inte flyger iväg. Jag antar att man spänner sig också, i någon slags nervositet över att man skulle kunna falla rakt ner på däck. Det är så härligt att skita ner sig, att inte känna något tvång på att vara snygg. Även om man nu egentligen inte tycker om att arbeta, så känns det så bra när man är klar med en hel dags slitsamt arbete, då man får äta en god middag och ta en varm dusch.

Nu ligger vi i staden Cork på Irland. Det är otroligt mysig stad som kan liknas vid ett miniformat av London, med sina små bakgator med second handaffärer och större gator med stora klädaffärer. Staden kryllar av små mysiga caféer, men icke kan jag finna något kaffe som smakar så bra som kaffet på ni-vet-var. Haha!

Geografiuppgiften gjorde vi i Kinsale (Irlands Marsstrand), och vi hade en enorm tur och bara råkade åka dit på en tisdag. Tisdagar är den enda dagen då det var ”farmer market” . En helt annorlunda upplevelse. Ett litet, litet torg som fylldes av stånd med frukt och grönt, ägg, kyckling, kött, kakor och ”fast food” lagad på endast organiska produkter. Gatan var fylld med alternativa ungdomar, med smutsiga, toviga hår och stickade, färgglada tröjor, som rökte, åt och pratade. Svaren till hela geografiuppgiften fick vi genom att gå en historisk guidad tur, och innan turen talade vi om för guiden vad vi var ute efter, så han vinklade hela turen efter våra önskemål. Det var helt enkelt bra!

Imorgon ska vi på en utflykt igen, så idag blir min sista dag i Cork. På lördag har jag vakt, och på söndag, ja då bär det av till Spanien och förhoppningsvis lite värme.

Ni är i min tankar. <3
Anna

24 september
Det är en ruggig morgon i Frankrike. I och med att vi är norra Frankrike, närmare bestämt Cherbourg, så är detta faktum ingen ovanlighet.

Min franska är inte bra. Jag hatar att man inte har någon konversationsträning i skolan. Man lär sig hur man ska sätta ihop meningar så att de blir rätt grammatiskt, man lär sig en massa ord för att kunna sätta ihop meningarna, men man övar i princip aldrig på att prata.. så att man faktiskt kan använda sig av det. So here I am, och inte fan är det lätt att få ur sig något.

Staden Cherbourg är i allmänhet en ganska tråkig stad. Det man kan hitta på är att shoppa och bowla. Sen är det klart att man alltid kan spendera några timmar på ett mysigt café och dricka café au lait och äta croissant, men det är ändå ganska drygt. Varför Cherbourg ändå är ett resmål beror på att den ligger längs den normandiska kusten, där de allierade landsteg under dagen D.

I söndags satte vi oss i en fransk buss som bolmade av cigarettrök och började vår färd mot Bayeux. Under dagen besökte vi en del av den strandsträcka som de allierade landsteg på, vi var även och kollade på ett gammalt tyskt batteri med branta stup ner till vattnet. Vi åkte och kollade på den amerikanska respektive den tyska armékyrkogården, och jag vet inte vad man ska säga om de besöken. Det känns konstigt att spatsera på kyrkogårdar som är som någon slags ”show-off”, det är ju ändå där man ska minnas sina nära och kära. Jag vet inte heller om det antalet döda människor som ligger där ens kan ge oss en uppfattning om hur många som dog under andra världskriget. Men med tanke på besöket vi gjorde på ett koncentrationsläger i Tyskland, och så detta besök som ger en klarare bild över invasionen så känns det som att bilden av andra världskriget liksom är mer verklig, och också lättare att förstå. Förstå varför, inte förstå att.

Idag är sista dagen i Frankrike, och vi ska äta lunch och bowla med några franska vänner. De är helt otroligt dåliga på engelska, så jag hoppas på att få öva mina franskakunskaper lite grann. I eftermiddag ska vi komplettera projektgruppsmaterial innan det är dags för lite fransk gourmetmat och ett biobesök med resten av franskaeleverna.

Imorgon bitti klockan 05.42 lämnar vi Cherbourg och tar fart av tidvattnet och ger oss av mot Cork och Irland.

Göteborg is the shit,
ta hand om er!
Jag saknar er.
Anna

Just nu sitter jag i Lilla Mässen. Om en halvtimme startar Gunillas sista dygn i Portsmouth för detta besöket. Det finns inte alltför mycket att göra i Portsmouth. Det mesta som finns att se är nybyggda köpcentrum och liknande. Det beror på att Portsmouth blev så svårt bombat under Andra världskriget. Imorgon bär det nog av till Isle of Wight för min del. Den är en ö som ligger strax utanför Portsmouth, som klarade sig bra under bombningarna. Så där kommer jag att se lite av det som man förknippar med England. Självklart har jag druckit te, och sett tusen ställen som säljer Fish and Chips, men jag vill ändå se de gamla engelska husen och arkitekturen.

Idag blev svartvattentanken (det vill säga bajsvattentanken) full. Så vi måste gå på toaletten i det köpcentret som vi ligger vid. Det gör dock ingenting, för jag har aldrig sett fräschare officiella toaletter. Du har alla faciliteter du kan tänkas behöva för ett toalettbesök.. såsom tvål, handkräm, munskölj och sist men inte minst den lilla mintpastillen.

På fredag morgon bär det av mot Frankrike och Normandie. Idag har jag sett en fransk tillsammans med vår handledare i franska för att få igång franskatänket lite, och jag förstod faktiskt mer än jag kunde drömma om..

Nu är klockan dock snart tolv, och jag tror att jag ska gå upp klockan ett och sitta landgångsvakt till klockan tre. Så jag är dum som är vaken än, jag har liksom inte kommit i säng bara. Jag vill ju utnyttja internet nu när jag väl har det. Haha!

Ta hand om er och Göteborg! <3

Godnatt.

31/8 2008

Redan fjärde dagen ombord är jag så trött att jag skulle kunna somna stående; nattens skönhetssömn uteblev på grund av en annan båt.

När vi i styrbord, som denna del av resan har 12-4 vakten, gick av vår vakt igår eftermiddag fick vi reda på en överraskning. Kapten meddelade oss om att vi skulle göra ett kort stopp i Ystad på vår väg mot Lübeck. Under natten cirkulerade vi utanför denna håla i södra Sverige, för att i samband med vaktavlösningen mellan midskepps- och babords vakt gå in genom piren till Ystads hamn.

Under tiden satt femton trötta styrbordare och åt en god frukost, efter endast fyra timmars sömn efter en fyra timmars nattvakt. När det var dags att gå iland bar alla sina T/S Gunilla tröjor, för det var dags för att besöka anledningen till att vi gjorde stoppet. Några hundra meter längre bort på kajen låg den andra båten: Ostindiefararen Götheborg. Klockan halv tio gick vi ombord på detta speciella fartyg, och vår förstestyrman Knut höll en guidad visning bakom kulisserna. Att jämföra Götheborg och Gunilla är nästintill omöjligt då fartygens användningsområden skiljer sig så totalt från varandra, men det var svårt att låta bli. Hytter, kojer och matsal såg helt annorlunda ut. Det var en magnifik överraskning som våra befäl hade ordnat för oss!

Efter besöket på den andra båten var det dags för oss som hade frivakt att kika in staden Ystad och proviantera godis inför den långa resan till Lübeck. Några vänner och jag satte oss på det enda öppna caféet i Ystad, och jag tog över rollen som en av mina vänner där hemma och klagade på den alldeles för varma cappucinon.

Även att besöket på Götheborg var en otroligt bra överraskning, var det ändå en enormt härlig känsla att gå ut ur Ystads hamn mot öppet hav. Jag tror att vi alla har känt att vi inte riktigt hade kommit iväg innan vi lämnade Ystad vid lunchtid. När vi stod på backen och blickade mot horisonten så kändes det i hela kroppen att nu, nu är vi på väg mot nya äventyr..

I MISS ÜOU ALL! <3
NJUT AV GÖTET LITE AT MIG MED.

min vän victor har fått för sig att fira att han är nittion år fyllda genom att bjuda sina vänner på cocktailparty,
det ska bli väldigt roligt!
problemet är dock att jag har väldigt svårt för att välja. jag får ångest varje gång det dyker upp ett val, det hade varit så skönt om man fick allt serverat, att man inte skulle behöva ta några beslut.
nåväl, jag som knappt kan välja om jag ska ha rosa eller gröna trosor på mig, ska nu bestämma vad jag ska ha på mig på detta ovannämnda cocktail-party. (=jag har ångest).

ångest är ett väldigt hårt laddat ord. jag har inte ångest. men det är jobbigt.

nu ska jag försöka ta tag i denna dagen, och packa klart min lilla väska till åsa (inklusive det ovannämnda) och sedan plocka i ordning lite på mitt rum samt packa en väska till skolstarten nästa vecka.
därefter ska jag promenera ner till kvantum och köpa de saker som inte fanns på (fitt)-netto vid centralen, så att sebastian och jag kan laga en god tapas-rätt till detta ovannämnda partaj.

därefter vaknas kräftor med mor och far innan jag ska träffa två av mina flickor innan det bär av till åsa.

that's my day... och klockan är ju för fan redan tjufo i fyra!!!!!!!! ahhh. jag har alltså tjugo minuter på mig att göra allt som står innan att jag ska gå till kvantum. fint anna.

jag och tiden är inte vänner...

puss!