kokokaka

Del 3 kanske har börjat virrigt. Det kanske inte alltid blir som man tänkt sig. Håret ligger inte alltid som det ska när man vaknar, och morgonsmörgåsen smakar inte alltid lika gott som den kan göra. Gruppen man ska arbeta i strävar inte alltid åt samma håll som en själv. Och alla telefonsamtal slutar inte alltid i den ton man önskar.

Skolarbetet ligger jag inte efter i, och jag tvivlar egentligen inte på att jag kan klara det.. ändå känns det lite stressigt. Men kvällarna är så lugna här ute. Dom levande ljusen lyser på något sätt finare i vår lägenhet än vad dom kanske gör någon annanstans. Vi får lära oss att referera genom att åka ut i världen och komma hem igen och återge vad vi sett, kännt och hört. Och min skola är helt enkelt bra.

Klassen är uppdelat i minst 10 grupper, och jag tillhör inte någon. Det är någonting som jag skulle kunna lägga mig under kudden och gråta en skvätt över.. men jag inser att jag nog har valt det själv. Och att jag trivs med det. Min underbara "sambo" har jag det fint med, och det finns många pinglor i min klass. Jag trivs med det helt enkelt.

Jag är trött och sängen är skön. Bredvid mig ligger en, förhoppningsvis, bra bok som jag tänkte somna till.

KEEP IT UP! <3

Jag sitter (kanske som vanligt) i min blåa soffa. Jag har just gjort min engelska, och inser att både franskan och projektarbetet får vänta. Jag har ont i kroppen, för att jag har tränat. Kära läsare (som jag knappt har några): Jag har varit på TANTgympa och jag är helt slut.

Klockan sju blir jag väckt av en underbar röst. <3

Jag går ut i köket, tänder lampan, fortsätter in i vardagsrummer där jag ser en viss tös som trär sin tröja över huvudet. Hon klär sig, inte av sig.

Några minuter senare har hon rullat iväg på sin cykel, och det är en och en halv timma innan jag börjar skolan. Jag inser att vi inte har någon stor frukost hemma. Så jag brygger kaffe, kokar ägg och tar fram en banan och äter passionsfrukt. Vilken passion en sådan här morgon.

Ögonen är ihopklibbade av gårdagens mascara och natten sömngrus. Huvudet är lite segt efter trevlig afton, och man är lite för trött för att gå till skolan.

Men jag sätter mig vid frukostbordet och börjar läsa tidningen då plötsligt min ängel kikar upp. Jag blir överraskad och glad, för jag visste inte att hennes krönika skulle publiceras just idag. När jag har ätit min lilla, men goda, frukost så tänker jag att jag ska göra dom tre mattetalen som vi hade som läxa till idag. Men när jag öppnar boken så vet jag inte alls hur jag ska räkna ut v med hjälp av 4a och a. Jag lägger undan matteboken och tar på mig gråa leggings och svart klänning.

Skoldagen är inte lång, och det kommer att gå bra. Min lilla sambo smiter ut genom dörren och jag sitter kvar här... i min säng och lyssnar på Ben Kweller. Jag njuter, av livet. Fan vad jag mår bra idag, även om det var lite vildare än tänkt igår kväll.

Och en liten viktig detalj! PICKNICKFESTIVAL DEN 6:E JUNI, You better be there!

WITH LOVE!

Del 3 börjar bra, och jag stortrivs i min blåa sova.

Kärlek!
/A

Nyss satt jag på buss 17 på väg hemhem. Mitt emot mig sitter två tjejer som senare visar sig vara ett par. Båda tjejerna visar tydligt på osäkerhet. Jag har ingenting emot att det sitter två osäkra tjejer och pussas på bussen... MEN, deras kläder och hår bara utstrålar 0 självdistans och det gör inte saken bättre när dom sitter och högt sjunger med till Lars Winnerbäck som dom lyssnar på i den ena tjejens freestyle. Jag vill bara säga  att snälla, ge upp livet med dom fula kläderna och håren... ge upp tiden då ni trodde ni var coola för att ni "var er själva". Se er i spegeln och se att ni är snygga, ta av den fula masken och finn lite självsäkerhet. TACK!

Själv är jag mest allmänt glömsk och lite förvirrad.
Morgonen började med några underbara utdrag ur våra resedagböcker. Vi klagade visst på värmen, och vi klagade på att det var för varmt för att kunna ta en nypa frisk luft. Vi trampade på sjöborrar och vi hade feber i Karibien. Vår svenskalärare spelade på vilken misär vi måste haft när hon lämnade resan, och gradängen ljöd av höga skratt. När Brita var klar med misären var det tvåornas tur att ge oss sin bild av vår resa.. och orden "vad som händer på gunilla stannar på gunilla" kommer nog aldrig mer att höras ur våra munnar. Tack för ett fint välkomnande skolan!

Efter denna roliga start på dagen kommer min hurtiga gympalärare och påminner oss om morgondagens volleybollturnering, och jag insåg snabbt att jag skulle sitta på bussen hem denna afton.

Nu sitter jag här, tillbaka hemhemma och undrar lite över hur virrig denna del 3 kommer bli. Jag tänker lite på mitt limegröna sovrum ute på Öckerö, och jag inser att jag redan saknar min blåa sova och mitt mysiga vardagsrum.

Keep it up! <3

(Och att få varm hud mot min hud inatt är bra. <3)

Imorgon, eller egentligen ikväll, börjar del tre.

Jag sitter i min säng.
Jag har just spelat (sjungit) ett antal jämna matcher singstar med min bror.
Runt omkring mig ligger det väskor... väskor med kläder, väskor med skolböcker.
Del tre börjar ikväll.. och den ska bli bättre än del ett och lika bra som del två.
Bredvid mina väskor står min kaffemaskin, det ska bli gott kaffe i min nya lägenhet.

Två och en halv veckor ledig tid har gått relativt snabbt. Det känns som en hel evighet
sedan jag lämnade Colombia och flög hem. Det känns inte ens som att jag har varit där -
i Colombia alltså. It feels like a dream.

Nu ska jag ta tag i pack, fix och städ.
Ikväll ska jag gå på det första picknickmötet sedan jag kom hem.
Snart kommer Hampus.

Imorgon, eller egentligen ikväll, börjar del tre.

Kärlek!